Believe you can, believe you can't; either way, you're right!
Under de senaste kanske 3 åren har jag drömt mycket och även kunnat minnas drömmarna mer eller mindre klart morgonen därpå.. Ofta endast genom att tänka på dem regelbuntet. Dock så försvinner ofta detaljer och tillslut hela drömmarna, så nu har jag börjat skriva ner dem så gott det går morgonen därpå.
Förra torsdagen gick jag och lade mig på internatet efter att ha sett en film kallad "Elephant" som behandlar Columbine-massakern 99. Under natten drömde jag en något bra lustigt som jag klottrade ned på min arm för att sedan föra över till en skrivbok under min lektion i fransk litteraturhistoria. Det jag kommer ihåg är detta:
Jag och mina föräldrar, två systrar och bror var vid in-checkningen på en flygplats. Framför oss i kön stod en annan familj, bestående av mor, far, syster och son. Sonen kommer fram till mig och berättar att han har en apa i bagaget som precis rullar i väg på bandet. Jag berättar detta för min syster som blir otroligt arg över att man kan vara så otroligt omännsklig och skriker åt personalen att någon har spärrat in en liten flicka kallad Jessica väskan som rullar i väg. Varför hon bytte apan mot en flicka vet jag då inte men jag antar nu i efterhand att det var för att åkalla mera uppmärksammhet. Sedan så liftar jag av okänd anledning med den andra famijen, (innehavarna av apan). Jag sitter till vänster i baksätet med sonen åt höger, dottern in mitten och fadern, modern och apan i frammsättet i den ordning som jag nämnde dem. Flickan som kanske är 6-8 år gråter och har otroligt dåligt samvete (över inspärrningen av apan). Jag säger det mest intelligenta och filosofiska jag någonsin sagt(och antagligen någonsin kommer att säga), det var den ultimata meningen tyckte jag och s var nöjd medans flickan slutade gråta.. Apan vänder sig i vilket fall som helst om, han är extremt long, smal, har långa armar och liknar mer en primitivare sorts människa än en apa. Han är väldigt väldigt oatraktiv, blond, blåögt och han en väldigt ful frysyr, en 90-talsfrysyr à la Leonarde DiCaprio. Han räcker mig sin hand och presenterar sig som Daniel. Jag skall kanske tillägga att hela familjen(inklusive apan) talar franska). Det är min andra drömm där jag memorerat att folk talar franska.Jag presenterar mig som Jessica(???), någon säger emot mig och jag förlåter mig för att jag ljög och säger mitt riktiga namn.
Jag märker i vilket fall som helst att bilen vi är i flyger över en dal som liknar den jag bor i nu fast mycket mycket mindre, I mitten av dalen finns en bondgård och på baksidan ett fält där man håller djur av alla dess slag. Det finns kängrur, bufflar, näbbdjur och en helt störd myrslok. Fadern "rullar runt" 180 grader så att vi hamnar upp och ned. Själv har jag inget säkerhetsbälte och det visar sig att det inte finns några dörrar så jag trillar ut. Jag lyckas dock få tag i en tygbit jag klänger mig fast vid med min högra hand... Trots det som borde vara obehegligt upplever jag en tokigt underbar kännsla, jag har absolut ingen rädsla över huvut taget, jag släpper helt taget om allt(inklusive tygbiten) får en uppenbarelse om att man skall släppa all kontroll så ordnar allt sig. Konstigt nog faller jag ej utan är kvar på samma plats i luften tills bilen vänder till baka sig och jag faller tillbaka(genom taket som försvunnit) till mitt säte.
Snart är jag tillbaka på en ny flygplats(varför den franska familjen envisas om att hänga på flygplatser får jag aldrig någon klarhet om) och apan checkas in som vanligt. Jag klagar inte på familjen men jag får en jobbig kännsla i magen och jag vet att det är fel.
Vi är än en gång i vår bil (som inte längre flyger) och vi är på väg till min gammla spelledare som vissa antagligen vet vem det är. Vi åker i genom en skog och vi kör förbi hans fader är ute och går eller möjligtvis cycklar, (mitt minne sviker mig) han är inte alls glad (han är vanligvist kroniskt glad) och tar ingen notis om oss. Saker faller bort och allt blir grått och jag vaknar trött som faen klockan 7 på morgonen...
Så ligger det till, jag har några få minnen om att jag hade flera drömmar innan denna(samma kväll) men ingenting är kompletta . Jag tror att det var något om min bror, Joakim (da jazz masta) och ett vitt/ljusgrått hus.
Tråkigt nog var jag aldrig medveten om att det var en dröm trots att jag på senare tid försökt mig på det som kallas lucida drömmar . Inga frammsteg men jag försöker nog allt.
Helgens spelningslista:
Neu-Neu. Alla tiders alla tiders!
Godspeed you! black emperor-All Lights Fucked On The Hairy Amp Drooling och F# A#. Just satt mig in och det verkar shysst
Incredible Expanding Mindfuck(de jävlarna har stulit mit uttryck)-An Escalator To Christmas och I.E. Har ingen större koll ännu, precis satt mig in, verkar schysst men kanske mest som ett försök att göra kraut som det en gång gjordes. Ingen koll som sagt.
Sigur Rós-Ágætis Byrjun, (), Takk... riktigt bra helt enkelt
Mogwai-The Hawk Is Howling. Ingen ordentlig koll men verkar helt klart lovande.
Einstürzende Neubauten - Kollaps=Funkey
Paganini
Försöker även att lyssna en smula på Pain of masturbation (eller oj, har missuppfattat något?) De har alltid gett mig ett uselt intryck men alla tjatar så otroligt om dem. Lyssnade igenom halva låten scarsick men har bestämt mig för att ta det vid ett senare tillfälle..
Besökte Grenobles konstmuseum idag som enligt ryktet skall ha en ansenlig sammling.
Jag som vanligt vis brukar ha en smula svårt för Picasso fann nästan alla hans verk de hade mycket vackra. De hade även en hel hög trevliga impressionister och även en Ernst och en Magritt som föll mig i smaken. Jag hittade till min förvåning även en trevlig tavla av Luigi Russolo, inte visste jag att han målade. Nog visste man att han var en av pionjärerna kring elektrisk och allmänt exprimentell musik, men nu också konstnär(om inte kompositör räknas som det).
Här är målningen, men jag måste säga att den inte ser mycket ut på bild, i verkligheten syntes själva rörelsen i bilden, den kändes även mörkare och färgerna var trevligare:
Men nu är stunden kommen för att lyssna på musik och meditera...
"I think that God in creating Man somewhat overestimated his ability."
Oscar Wilde
Som kvällens sista ord vill jag hälsa alla att det är pissdyrt att köpa kamerafilm!
Förra torsdagen gick jag och lade mig på internatet efter att ha sett en film kallad "Elephant" som behandlar Columbine-massakern 99. Under natten drömde jag en något bra lustigt som jag klottrade ned på min arm för att sedan föra över till en skrivbok under min lektion i fransk litteraturhistoria. Det jag kommer ihåg är detta:
Jag och mina föräldrar, två systrar och bror var vid in-checkningen på en flygplats. Framför oss i kön stod en annan familj, bestående av mor, far, syster och son. Sonen kommer fram till mig och berättar att han har en apa i bagaget som precis rullar i väg på bandet. Jag berättar detta för min syster som blir otroligt arg över att man kan vara så otroligt omännsklig och skriker åt personalen att någon har spärrat in en liten flicka kallad Jessica väskan som rullar i väg. Varför hon bytte apan mot en flicka vet jag då inte men jag antar nu i efterhand att det var för att åkalla mera uppmärksammhet. Sedan så liftar jag av okänd anledning med den andra famijen, (innehavarna av apan). Jag sitter till vänster i baksätet med sonen åt höger, dottern in mitten och fadern, modern och apan i frammsättet i den ordning som jag nämnde dem. Flickan som kanske är 6-8 år gråter och har otroligt dåligt samvete (över inspärrningen av apan). Jag säger det mest intelligenta och filosofiska jag någonsin sagt(och antagligen någonsin kommer att säga), det var den ultimata meningen tyckte jag och s var nöjd medans flickan slutade gråta.. Apan vänder sig i vilket fall som helst om, han är extremt long, smal, har långa armar och liknar mer en primitivare sorts människa än en apa. Han är väldigt väldigt oatraktiv, blond, blåögt och han en väldigt ful frysyr, en 90-talsfrysyr à la Leonarde DiCaprio. Han räcker mig sin hand och presenterar sig som Daniel. Jag skall kanske tillägga att hela familjen(inklusive apan) talar franska). Det är min andra drömm där jag memorerat att folk talar franska.Jag presenterar mig som Jessica(???), någon säger emot mig och jag förlåter mig för att jag ljög och säger mitt riktiga namn.
Jag märker i vilket fall som helst att bilen vi är i flyger över en dal som liknar den jag bor i nu fast mycket mycket mindre, I mitten av dalen finns en bondgård och på baksidan ett fält där man håller djur av alla dess slag. Det finns kängrur, bufflar, näbbdjur och en helt störd myrslok. Fadern "rullar runt" 180 grader så att vi hamnar upp och ned. Själv har jag inget säkerhetsbälte och det visar sig att det inte finns några dörrar så jag trillar ut. Jag lyckas dock få tag i en tygbit jag klänger mig fast vid med min högra hand... Trots det som borde vara obehegligt upplever jag en tokigt underbar kännsla, jag har absolut ingen rädsla över huvut taget, jag släpper helt taget om allt(inklusive tygbiten) får en uppenbarelse om att man skall släppa all kontroll så ordnar allt sig. Konstigt nog faller jag ej utan är kvar på samma plats i luften tills bilen vänder till baka sig och jag faller tillbaka(genom taket som försvunnit) till mitt säte.
Snart är jag tillbaka på en ny flygplats(varför den franska familjen envisas om att hänga på flygplatser får jag aldrig någon klarhet om) och apan checkas in som vanligt. Jag klagar inte på familjen men jag får en jobbig kännsla i magen och jag vet att det är fel.
Vi är än en gång i vår bil (som inte längre flyger) och vi är på väg till min gammla spelledare som vissa antagligen vet vem det är. Vi åker i genom en skog och vi kör förbi hans fader är ute och går eller möjligtvis cycklar, (mitt minne sviker mig) han är inte alls glad (han är vanligvist kroniskt glad) och tar ingen notis om oss. Saker faller bort och allt blir grått och jag vaknar trött som faen klockan 7 på morgonen...
Så ligger det till, jag har några få minnen om att jag hade flera drömmar innan denna(samma kväll) men ingenting är kompletta . Jag tror att det var något om min bror, Joakim (da jazz masta) och ett vitt/ljusgrått hus.
Tråkigt nog var jag aldrig medveten om att det var en dröm trots att jag på senare tid försökt mig på det som kallas lucida drömmar . Inga frammsteg men jag försöker nog allt.
Helgens spelningslista:
Neu-Neu. Alla tiders alla tiders!
Godspeed you! black emperor-All Lights Fucked On The Hairy Amp Drooling och F# A#. Just satt mig in och det verkar shysst
Incredible Expanding Mindfuck(de jävlarna har stulit mit uttryck)-An Escalator To Christmas och I.E. Har ingen större koll ännu, precis satt mig in, verkar schysst men kanske mest som ett försök att göra kraut som det en gång gjordes. Ingen koll som sagt.
Sigur Rós-Ágætis Byrjun, (), Takk... riktigt bra helt enkelt
Mogwai-The Hawk Is Howling. Ingen ordentlig koll men verkar helt klart lovande.
Einstürzende Neubauten - Kollaps=Funkey
Paganini
Försöker även att lyssna en smula på Pain of masturbation (eller oj, har missuppfattat något?) De har alltid gett mig ett uselt intryck men alla tjatar så otroligt om dem. Lyssnade igenom halva låten scarsick men har bestämt mig för att ta det vid ett senare tillfälle..
Besökte Grenobles konstmuseum idag som enligt ryktet skall ha en ansenlig sammling.
Jag som vanligt vis brukar ha en smula svårt för Picasso fann nästan alla hans verk de hade mycket vackra. De hade även en hel hög trevliga impressionister och även en Ernst och en Magritt som föll mig i smaken. Jag hittade till min förvåning även en trevlig tavla av Luigi Russolo, inte visste jag att han målade. Nog visste man att han var en av pionjärerna kring elektrisk och allmänt exprimentell musik, men nu också konstnär(om inte kompositör räknas som det).
Här är målningen, men jag måste säga att den inte ser mycket ut på bild, i verkligheten syntes själva rörelsen i bilden, den kändes även mörkare och färgerna var trevligare:
Men nu är stunden kommen för att lyssna på musik och meditera...
"I think that God in creating Man somewhat overestimated his ability."
Oscar Wilde
Som kvällens sista ord vill jag hälsa alla att det är pissdyrt att köpa kamerafilm!
Kommentarer
Postat av: Tomen
Älskar tavlan! Vad har du vanligtvis emot Picasso?
pyss
Postat av: Max
Jag är för tillfället inne i en period då jag lever på att höra folks märkliga levnadsöden samt surrealistiska drömmar, så det där var uppskattat :p. Musiken verkar bra där, I.E.M. har sitt stora mästerverk Arcadia son som jag starkt rekommenderar, ska själv börja lyssna på mer kraut inom snar framtid. Sigur rós och Mogwai är båda klockrena band, och gillar du Mogwai så borde du uppskatta God is an Austronaut, mindre ambient men fortfarande finstämt. Pain of Salvation är bara för goa, brukar sitta och meditera till BE, pretentious fuckers kanske... Men det låter bra.
Trackback
